måndag 28 oktober 2019

Kalla

Denna vecka utmanas vi av Sanna med bloggen Gemsweeklyphotochallenge att lägga ut foton som illustrerar ordet kalla. Ett ord med flera betydelser. Kul utmaning!


Kalla dagar. I Norrbotten där jag bor har både dagar och nätter varit kalla de senaste veckorna. Neråt minus 12 stundtals. Men också dagar med ösregn. Lite vitt på marken i form av snö har vi just nu, precis så det ljusar upp i mörkret. Bilarna har fått vinterdäck och trädgården invintrad. Vintern inträdde i Tarfala i Kirunafjällen redan 15 september. Här i Boden är det väl på vippen - gränsland mellan höst och vinter. Kriteriet för vinter är ju att dygnsmedeltemperaturen ska ha legat under nollan de senaste fem dygnen i sträck. Bilden är från en marsmorgon.

Kalla kårar kan man få vid åsynen av figurerna som firar Halloween. Denna hedniska tradition med ursprung i Irland och Skottland som firas av många - men inte av mig.


Kalla färger är jag inte så förtjust i. Föredrar de varma tonerna både i egna kläder och i inredning. Kan det bero på att jag är rätt frusen av mig? Ingen vintermänniska….



Kalla på någon. Vår fågelrestaurang får bara fler och fler gäster. Talgoxar och blåmesar i mängder förstås, men också andra bevingade skönheter. En dag kom en smalnäbbad nötkråka och försåg sig av utbudet. Nästa dag kom två. Är säker på att den första kallade på kompisen och berättade om godsakerna. Några dagar har en ensam koltrast kalasat på Aroniabär. I förrgår var där fem koltrastar som försåg sig av bären.

Charlotte Kalla är väl bekant för de flesta vid det här laget. Snart lär vi få se och höra en hel del om och av henne. Charlotte kan man ju med rätta kalla för skiddrottning :-)

söndag 20 oktober 2019

Broar

Idag har det varit en fantastisk höstdag här i Norrbotten. Någon minusgrad, strålande sol, blå himmel, vindstilla. Krispigt som det bara kan vara på hösten. Högt i tak. Det blev en lång promenad under förmiddagen. Broarna runt blev det, vilket jag inte har gjort på ett tag. Och se - där kom inspirationen till tema båge, som är veckans ord hos Sanna med bloggen Gemsweeklyphotochallenge

Vi har ett par fina gamla broar i Boden som renoverats under senare tid och dessutom ljussatts så vackert. Den bro jag förevigade idag - för vilken gång i ordningen vet jag inte - är Hedenbron, som byggdes 1912. Länets äldsta fackverksbro. Används som gång- och cykelbro av försvaret numera. Målades om och försågs med belysning 2013. Visst kan väl denna bro leva upp till kravet att representera en båge - eller två  - där den speglar sig i Luleälven.


Intressant det där med broar. Kunde inte låta bli att googla. Bågbro finns det ju något som heter också. Där dök jag ner i mitt djupa arkiv från i våras och hittade en historisk sådan. Bron över floden Neretva i Mostar i Bosnien-Hercegovina. På den första bilden ser man den lilla bron som gjordes först för att testa konstruktionen. Den stora bron - Stari Most byggd på 1500-talet - förstördes under Bosnienkriget 1993 men har med hjälp av donationer från flera länder byggts upp igen enligt samma metod. Stor turistmagnet.



Karlsbron i Prag byggd 1357 är ju också en stor turistmagnet. Intressant att ströva på och se på statyer, konstnärer, försäljare och trängas med människor från jordens alla hörn. På avstånd ser man de vackra valven som bron består av.


fredag 18 oktober 2019

Ren stad

Sanna med bloggen Gemsweeklyphotochallenge utmanar oss denna vecka på temat ren. Googlar men på synonymer till ordet ren får man fram mängder av betydelser. Det kan inte vara lätt att lära sig Svenska... Vingklippt som jag är just nu blir det till att dyka ner i de djupa fotoarkiven för illustration till temat.

Jag och min man reser rätt mycket. Gillar att uppleva olika delar av världen. Sol och värme är trevligt förstås. Men också att strosa omkring i städer, se olika arkitekturer - gamla som nya, äta lokal mat och ta del av olika länders kultur.

Som turist är det alltid positivt att besöka platser där renhållingen sköts väl. Den stad jag kom att tänka på först var Singapore, en mycket ren stad eller egentligen en stat jag besökt ett par gånger. Första gången 1988 och andra gången 2016.

Det har hänt massor under dessa år i staden, men ren, det var den då och är fortfarande. Det finns inte ett skräp på gatorna i de centrala delarna. Inte en fimp. Inte ett tuggummi eller en hög hundbajs. Golvet i baren på Raffles ska vi inte tala om.....

Gardens by the bay - ett givet besöksmål. T o m min man, som inte på långt när är lika trädgådsintresserad som jag, var imponerad. Parkområdet är enormt och gratis att ströva runt i.
De stora konstgjorda träden består av mängder av orkideer, ananasväxter, ormbunkar och andra tropiska blommor. Man kan åka hiss upp i dessa och gå längs lederna som förbinder dem. Intill ligger två enorma kupoler i Globen-modell - Cloud Forest och Flower Dome. Till dessa - och om man vill ta hissen upp i de konstgjorda träden - får man betala inträde. Väl värt pengarna.

Vy från regnsskogskupolen - Cloud Forest - där man går längs slingrande leder på olika nivåer och får njuta av växtlighet från tropiska högländer och världens högsta inomhusvattenfall.


Del av Flower Dome där man återskapat ett svalt och torrt Medelhavsklimat och fyllt med växter från hela världen.

Hotellet Marina Bay Sands i bakgrunden byggt som ett skepp på pålar- nr 1 i listan på lyxhotell i staden. Överst - på 57:e våningen - finns pool och restaurang. 

Raffles är ett gammalt välkänt hotell. Numera totalrenoverat men man har behållit den gamla stilen. 

Det Raffles kanske mest är känt för är sin Long Bar och drinken Singapore Sling. Till denna eller annat drickbart får man jordnötter som man själv skalar. Skalet slängs på golvet enligt gammal tradition.

Man kan uppleva staden från sätet i en cykelrickshaw

Annorlunda arkitektur

Kvällsutsikt från vårt hotell. 

fredag 11 oktober 2019

Roadtrip

Under ett par fina veckor i september bilade vi med goda vänner genom Moseldalen, Champagne och Alsace. Vi flög till Frankfurt där vi hyrde bilen.

Första anhalt var Bad Dürkheim där vi bokat första hotellnatten på ett centralt hotell. F ö lika dyrt att bo där som i Jokkmokk under vintermarknaden. Det som hägrade var årets korvmarknad. Lockade förstås min korvälskande man men också oss andra - där fanns inte bara korv. Utbudet av mat var stort och varierande och likaså dryckerna. Den köpsugne fick också sitt lystmäte stillat i mängder av marknadsstånd. Och så nöjespark för den som ville uppleva lite spänning. Stora mängder med besökare i alla åldrar men lugnt och städat.


Från korvälskarens Mecka till floden Rhen. Utforskade området under en dag då vi bland annat besökte Lorelei-klippan och spanade på borgar. Bodde en natt i Kamp Bornhofen, en liten by vid floden där vi kunde beskåda alla pråmar som gick i en strid ström i båda riktningar.




Så var det dags för nästa floddal - Mosel. Betydligt lugnare och mer avslappnad än den mer livliga Rhendalen. Vi bodde tre nätter i en fin lägenhet i Zell, i stadsdelen Kaimt. Hade en fantastiskt utsikt över Mosel och Zell med vinbergen i bakgrunden. Zeller Swartze Katz kanske är bekant. Ett vin som spelade en viss roll en gång i tiden för mig och min man.
Härifrån gjorde vi dagsutflykter både med bil och båt. Besökte vackra Cochem, klättrade upp till slottet i Beilstein och tog båten till Bernkastel bl a.







Från Tyska Mosel körde vi till Frankrike och Champagne. En resa på ca 4 timmar. Avstånden är inte särskilt stora för oss som är van vid andra förhållanden. Här installerade vi oss för tre nätter i en härlig lägenhet i centrala Epernay - Chmpagnens högborg.
En dag ägnade vi åt Reims med sin fantastiska katedral och besökte Pommery´s djupa källarvalv. Till och från Reims åkte vi längs route de Champagne, som slingrar sig genom små byar och stora vinfält. här pågick druvskörden för fullt.
Strosande längs Avenue de Champagne i Epernay gjorde vi förstås också och en del provsmakningar av de ädla dryckerna.










Näst sista anhalten på vår resa var Alsace. I Münster beskådade vi storkarna som håller till på taken. Ståtliga fåglar. Bodde en natt där och två i Kaysersberg, en liten trevlig stad längs route de vin. Besökte bl a Colmar, Riquewihr och andra orter med vackra korsvirkeshus - och intressanta vingårdar. Och så åt vi förstås Choucroute - surkål med fläsk och annat gott.










Tillbaka till Tyskland. Sista stopp innan hemresan var en natt i Heidelberg, den fina universitetsstaden och vår drottning Silvias födelsestad vid floden Neckar. Det gamla slottet, delvis restaurerat, som ligger på berget ovanför staden inrymmer bl a världens största vinfat, som rymmer 220 000 l vätska. Vinfatet på bild är det mindre av de två som finns på slottet.




På väg tillbaka till flygplatsen i Frankfurt hann vi med ett besök i gamla staden Worms, känd för sin stora Romanska domkyrka - och så Liebfraumilch då....