Salisbury

- del 1.

Full av intryck återvände vi till Höga Nord från besöket i England för en dryg vecka sedan. Sortera bilder och upplevelser tar sin tid. En del av nöjet med resandet egentligen. Först planering, inläsning m m långt innan det bär iväg. Sedan själva resan. Och så sammanfatta alltihop efteråt. Uppleva resan gång på gång. Kanske göra fotobok, vilket jag gjort många vid det här laget. Eller bara redigera bilder och sätta in i minnesbanken för att ta fram och kika på då och då....

Salisbury - en idyllisk småstad sydväst om London med 39 000 invånare. Känd för den mäktiga Gotiska katedralen från 1200-talet. Här förvaras bland annat ett av de fyra exemplaren av Magna Charta - avtalet som slöts år 1215 mellan den Engelske kungen, adeln och prästerna i landet. Grunden till Englands parlament och inspiration till dagens fri- och rättighetslagar. 
I katedralen finns också världens äldsta fungerande klocka att beskåda, tillverkad 1386.

Katedralen är onekligen en fantastisk byggnad. Man kan gå i timmar och njuta av arkitekturen, titta på detaljer. Förundras över hur man kunde åstadkomma något så stort och vackert i byggnadsväg med den tidens medel. Och att byggnaden står kvar efter alla år - och krig. Men renoveringsarbete pågår förstås ständigt....

 

Statyer vittrar sönder - och rekonstrueras....

Onsdagstema denna vecka är Tips.
Kan varmt rekommendera ett besök i denna del av England!

Här finns så mycket intressant att uppleva - inte bara katedralen....

Vernissage

Igår var jag på vernissage på Försvarsmuseet i Boden. Fotografen Staffan Nygren presenterade sin dokumentation av "Mannen från Fredrikafors". Ett ömsint porträtt av en lycklig och harmonisk man, som levde sitt liv utan lösenord och amorteringar. Stress kunde han säkert inte ens stava till. En levnadskonstnär.

Han ägnade mycket tid åt att skapa vackra, resliga och raka träd med bara handens kraft. Och så gjorde han tändved av allt i träväg han kunde hitta. Gillade inte att vara sysslolös. Täljde jämnstora stickor som han buntade och staplade i allt som han kunde hitta som emballage. Sedan gav han bort buntarna till dem som ville ha.

Räfsan använde han bland annat till att slå ihjäl möss med inomhus. Det skulle göras på ett speciellt sätt så att inte räfsan blev skadad. Årtalet 1925 finns inristat på räfsans skaft. Den har hållit för många möss och hövolmar.....

"Åren går.... Behöver man en klocka för att mäta tiden - eller räcker det med droppet från en istapp??"

Det var med ett leende på läpparna jag gick från denna utställning. Vilken man! Vilket liv! Och så vackert skildrat av duktiga fotografen Staffan.

Helgbilden

Minnen

Vi har varit på turné några dagar. Inte dumt att bryta av mörka trista november med nya vyer.... Sådant lever man länge på! Denna gång styrde vi kosan mot England. Flög till London och tog tåget till Salisbury för besök hos goda vänner.

För att passa in på veckans Fototriss som har temat minne så plockar jag ut tre av mängder med bilder. Minnen i dubbel bemärkelse.

Minnestavla över de sista som blev brända på bål i Salisbury

Minnessten över alla de Salisburybor som dog under andra världskriget

Inga trevliga minnen - åtminstone inte för brevbärarna..... :-)

Breiflabb...

- och annat trevligt kan man handla direkt av fiskaren från båten. Så härligt att kunna köpa fisken purfärsk - från hav till bord - och utan mellanhänder, som vill ha sin del av kakan.

Vi som har haft förmånen att själva fiska upp och frossa i goda fiskar och även fyllt frysen med allehanda godsaker saknar vissa sorter. Te x Breiflabb och Kveite = Marulk och Hälleflundra. Trots idoga försök har vi inte lyckats lura upp några sådana - ännu. Men si - dessa rariteter har fiskaren till salu. Så klart vi måste köpa några kilo! Fick till och med fisken filead utan extra kostnad. Det kallar jag service! 

November

En grå och trist månad. Mörkret sänker sig över nejden, liksom snön och kylan. Mina mungipor hänger längre och längre ner där jag går i blötsnön...

Men så får jag syn på en skock med fåglar. Mås, duvor, kråkor... Mitt ibland dem en dam i en härlig, färgglad klädsel. Hon matar fåglarna, som flockas alldeles nära henne. Man blir glad av att bara se henne där i högen. Och så ser jag hennes ansikte - med ett strålande leende!

Tur det finns sådana människor. Får mig att tänka på en text jag läste på Facebook för ett tag sedan:

 Möter du en människa som saknar ett leende - ge henne ett av dina!

Måndagstema

Helgbilder

En regnig och blåsig helg är till ända. Rätt skönt egentligen - tid att bara vara. Sitta inne och kura kan man göra utan dåligt samvete. Eller åka på loppis. Och så bara måste vi ju testa nya bron - och se om den nyinköpta transpondern fungerade. Det gjorde den!

En kort stunds sol innan ovädret kom -
det ständigt skiftande ljuset som jag älskar....

 Här fanns mycket smått och gott

Dessa  fick följa med hem

Ljuset i tunneln - och skymten av den nya bron som invigdes igår.

Den nya bron som går från Tverlandet över till andra sidan fjorden.
Skönt slippa snirkla runt fjorden - men också kostsamt för den som åker ofta.
I Norge betalar man "bompeng" för broar och tunnlar.
Och så för färjorna förstås. Det finns gott om alla tre varianterna.....

Helgbilden hos Marit
- med tema ljus - och tävling

Bodö

Så här i elfte timmen av vår vistelse i Norska Bodö är det väl på sin plats att summera de tre åren vi snart tillbringat här. Men att göra det i bara tre bilder blir inte lätt.  

Det vi kommer att sätta in i minnesbanken är nog framför allt den storslagna naturen. Havet - pulsådern med båttrafiken, fisket och fågellivet. Bergen - som kommer bäst till sin rätt snöpudrade. Den oslagbara utsikten från vår altan. Och så det fantastiska, ständigt skiftande ljuset.

 Veckans tema i fototriss är "Min stad/by/ort".

Denna vecka är det tävling med möjlighet att vinna tre nätter 

på Castanea vandrarhem i Gamla Stan i Stockholm.

Variation

Bor man längs Norska kusten handlar vädret verkligen om variation och snabba växlingar. Ena stunden blåser det och regnar småspik. Nästa öppnas det hål i molntäcket och solen skiner så gott. Och så drar det ihop igen, mörka moln seglar hotfullt upp utifrån Atlanten någonstans och bildar de mest fantasifulla kulisser som bakgrund till solbelysta områden. 

Klimatet här benämns Subarktiskt kustlandsklimat. Hu - det låter kallt. Men "skenet" bedrar.
Från Wikipedia: "Är sommaren kort, men vintrarna samtidigt inte är särskilt kalla (ingen månad har en medeltemperatur under -3ºC), är klimattypen subarktiskt kustlandsklimat. Exempel på sådana platser är Reykjavik och Ushuaia, stora delar av Nordnorges kust och Australiska alperna. Åtminstone en månad om året måste ha en medeltemperatur på över 10ºC, annars rör det sig istället om polarklimat. Somrarna är ofta mycket milda till kyliga när denna klimattyp råder."

Jag som numera är lyxhustru har möjligheten att ta mig ut på dagarna och njuta av både sol och annalkande busväder. Det senare mest fantastiskt att fota i - kontrasterna blir så härliga. 

Havremagasinet

Vad passar väl bättre än ett besök på Havremagasinet en regnig dag? Denna speciella byggnad från förra seklets början inrymmer numera konst av olika slag. En vacker konsthall i sex våningar och på hela 3600 kvadratmeters yta. Huset är numera byggnadsminnesförklarat.

Havremagasinet byggdes för att man hade behov av att förvara havre, drivmedlet för dåtidens fortskaffningsmedel hästarna, inom Bodens Garnison. Denna förvaring var inte enkel. Blir det för varmt eller fuktigt ruttnar havren och blir otjänlig som föda. Huset byggdes sinnrikt upp med förvaringsboxar och transportband så att man kunde flytta havren runt, beroende på temperatur och fuktighet. Fortfarande kan man hitta havrekorn i springorna.....

 

Havremagasinet.
Lånad bild från havremagasinet.se

Ivar Valgardsson "Watercolor and graphite on paper"
Från utställningen Elemental

Bodens Garnison i början av 1900-talet
Från säsongens utställning av foton från 8 Bodenfotografer

Tisdagstema = inomhus

Novemberhelg

Vips så har årets första novemberhelg passerat. Det är väl så när man har det trevligt.

Njutit av härliga vänners sällskap, god mat - och dessutom har det varit en solig och fin helg också - även om vindarna varit kalla. Men vad gör väl det? Bara att se till att klä sig med varma kläder - läs dunjacka - och ge sig ut i friska höstluften. 

Höst ja - hur länge är det höst egentligen? Googlade och hittade en del hos Wikipedia. September till och med November räknas som höst på norra halvklotet står det. Så då är det väl höst fortfarande. 

Inte bara vi har njutit av god mat. Vi fyllde en påse med godsaker i lördags och tog oss till stranden där några gräsänder håller till. De var mycket tacksamma över omtanken! Så orädda de är. Vana vid att människor är vänliga. Gick omkring och åt bara ett par meter ifrån oss. Så vackra. Särskilt hanarna - eller Drakarna som de kallas - förstås med sina grönskimrande huvuden. 

Idag, söndag, har gräsänderna och de andra fåglarna i dammen intill Bodin Kirke fått sig ett skrovmål. Det var inte bara vi som hade godsaker till fåglarna där. Det var väl tur det - för de var många!

 

Helgbilden