måndag 13 juni 2011

Jag drunknar

- i pappershögarna. Dom bara växer!!!!

Inte så svårt att förstå egentligen. Omorganisationer, neddragningar och besparingar måste ju sätta sina spår någonstans. Färre antal personer ska göra dubbelt så mycket jobb.

Vi är ju inte mer än människor.....

6 kommentarer:

  1. Pust.
    Verkar jobbigt det där.
    Alla dessa neddragrningar och besparingar. Man kan undra om det tjänas så mycket på det.

    SvaraRadera
  2. Det där låter precis som på mitt jobb just nu.
    Ingen tid att göra pappersarbete, men det förväntas att vi ska göra mer och mer...

    SvaraRadera
  3. Visst är det härligt att ni fick av ryssvärmen där uppe.
    Gott det.
    Skrattade gott när jag läste om dina duckande maskrosor....precis så är det...förstår inte är dom lite mänsklig...förstår att nu kommer gräsklipparen...ducka alla.

    Usck för neddragningar på jobbet.
    Ja det är väl lite så överallt.
    Förstår inte hur ledningarna tänker.
    Inte konstigt att folk blir utbrända....

    Ha det gott...

    SvaraRadera
  4. Egentligen borde man bara göra det man hinner och inte ta ut sig så man blir sjuk på kuppen. Ansvaret ligger ändå hos ledningen. Nån gång måste vi börja säga ifrån! Lättare sagt än gjort, jag vet. :)

    SvaraRadera
  5. Usch och fy...det där låter inte alls bra!
    Försök ta det så lugnt det går, stanna upp och lukta på dina blommor....

    SvaraRadera
  6. Ett djupt andetag. Hur stora högarna är så måste du komma ihåg att du bara är människa. Jobbar man så man inte orkar något annat i livet har man satt sig i den sitsen att kroppen säger ifrån på sikt. Var rädd om dig Vi har bara en kropp och en hjärna
    Kram på dig

    SvaraRadera