Mission impossible

Vi var till bigården i eftermiddags och tittade till våra små husdjur. Prima liv där nere i kupan - men de senaste veckornas kalla och blåsiga väder har helt säkert påverkat dem.

Inte lätt att vara ute och samla nektar och pollen när det blåser småspik och regnar. Blomningen som tog fart under de varma dagarna har kommit av sig. Det borde ju vara fullt med nektar- och pollenstinna blommor därute på ängarna. Behövs värme nu så att allt kommer igång igen. Det är mycket som ska hinnas med under den korta sommaren i binas fantastiska värld.

Runt bigården växer det gamla pampiga (ruttna) björkar. Tittade upp och fick se vad jag först trodde var ett fågelbo ca 8 - 10 m uppe i en björk. Vävarfåglar var min första tanke. Men så´na finns väl inte här? Nej då. Det var inget fågelbo utan en stor bisvärm! Inte våra bin kunde vi snabbt konstatera. De befann sig snällt på plats i sin kupa. Men där finns ju fler bisamhällen i bigården. 

Trots idoga försök att såga av grenen med en grensåg, fäst på en lång pinne, så lyckades vi inte få ner svärmen till marknivå för att kunna fånga in dem och ge dem en ny kupa att husera i. Det var inte läge att klättra upp i trädet, med eller utan stege. Men intressant var det att studera detta klot av surrande individer.