Kvällens middag - grillad älgbiff med ungsrostade rotsaker - intogs på vår inglasade veranda. Premiär för säsongen och så ljuvligt!!! En Tapiz Reserva Malbec passade utmärkt till anrättningen.
Jag har tidigare berättat om att vi lever med naturen inpå knutarna. då menade jag utanför verandan och till och med utanför tomtgränsen, som är ca 10 m utanför verandan.
Dags för revidering. Mitt under vår måltid hörde äkta mannen en duns i golvet. Lokaliserade snabbt ljudet till en liten skogsmus som snabbt pilade iväg längs väggen och försvann i någon springa. Skönt - där blev vi av med den tyckte han.
Hi, hi sade musen. Skrattar bäst som skrattar sist. Så dök den upp i en hörna igen. Satt och putsade morrhåren och kikade på oss. Vi öppnade gentlemannamässigt dörren ut för den lilla objudna gästen. Lyckades efter lite trixande få den att pinna iväg ut i det fria. Puh sade vi och fortsatte vår avbrutna måltid.
En stund senare hördes den numera välbekanta dunsen igen. Nu kunde vi konstatera att samma mus hittat in igen i den goa värmen och åkt rutschkana på förnsterblecket. Frågan är om det är en frivillig handling - musen kanske har humor? Eller också är det helt enkelt halkigt så att de små mus fötterna inte får fäste på plåten.
Hur som helst - vi fann för gott att snabbt avsluta vår måltid och överge verandan för denna kväll. Hoppas att det finns annat som lockar vår lilla objudna gäst i fortsättningen....
Bilden är lånad härifrån
Hahahahaha! Så det kan bli!
SvaraRadera