torsdag 7 januari 2010

Orsaka

Utmaning nr 7 i Skrivpuff

Ena ögat var rött. Knallrött. Högra sidan av ansiktet var redan blåsvart och svullet. Vänster handled var täckt av ett stort plåster. Den decimeterlånga revan därunder sved som eld. Han hade svårt att stödja på ena benet. Den värsta smällen hade tagit på utsidan, strax ovanför knät. Det syntes konstigt nog inte så mycket utanpå ännu, men inuti lårmuskeln kändes det desto mer. För att inte tala om stortån. Den var varm och riktigt dunkade av smärta, stor som en tennisboll.

Han tittade på motorsågen. Hur kunde han vara så dum?

- "Jag ska bara" hade han tänkt, precis som Alfons Åberg - "såga ner ett par gamla, risiga träd som är i vägen." Inte behövde han ta på sig de otympliga skyddsbyxorna och stövlarna bara för det. Och hjälmen med visir var noga undanstoppad högst upp på hyllan i uteförrådet. Den fick vara kvar där. Han skulle vara så försiktig.

Han hade nästan sågat färdigt när det hände…..

4 kommentarer:

  1. Såå lätt gjort! Vem har inte förbannat sig själv efteråt när en olycka händer. Behöver inte vara lika allvarlig händelse ;-).

    SvaraRadera
  2. Tänk att man har blivit så van vid våld att en motorsågsolycka känns överraskande.

    Du har skrivit en text om ett ämne som man behöver vara insatt i för att kunna skriva om. Det är inte alla som känner till hur man använder och bör använda en motorsåg. Sådant är alltid trevligt att läsa.

    SvaraRadera
  3. Jag läste den här högt för min man som iofs alltid är noga med motorsågen OCH skydden, men han rös med obehag.

    I berättelsen hade du kunnat strunta i den sista meningen, vi vet ju vad som hände iallafall.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.