söndag 11 mars 2012

Handboll

Hade nöjet att titta på när äldsta barnbarnet spelade handboll igår. Det var stor cup med många deltagande lag och matcher hela dagen. Resultatet hade väl viss betydelse för lagen, men framförallt var det ändå spelglädjen som var i fokus. Så kul att se allt från 5-åringar upp till 12-åringar göra sitt bästa för laget. Inte så lätt i början att både hålla koll på boll, lagkamrater  och dessutom följa regler. Men snabbt lär de sig....


Måste uttrycka min beundran för alla entusiastiska ledare som gör det möjligt för de små att få prova på olika sporter och få känna glädjen i att vara en del i ett lag. Flera av dessa ledare kände jag igen från tiden då mina barn var små. Det kan man kalla lång och trogen tjänst...

Det jag saknade i lagen var "nysvenskar". Även i vår landsända bor många som har sitt ursprung i andra länder. Konstigt att så få finns med i sportsammanhang. Undrar vad det beror på. Kan det vara brist på utrustning och dyra deltagaravgifter? Eller kanske kulturen sätter käppar i hjulet för framförallt tjejerna? Vore intressant att veta. Det borde ju vara väl investerade pengar för invandrarverket att satsa på denna typ av smidig integration.

7 kommentarer:

  1. Jag tycker det är ledsamt att jag inte kan kommentera hos dig. Nu testar jag en annan väg.
    Du har gjort så fina inlägg. Jag läser allt.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Det gick att kommentera anonymt - alltid något.
    Jag håller med dig att alla som hjälper till så barn och ungdom får vara med och spela lagsporter ska ha en eloge. Jag tror att särskilt när det gäller flickorna så spelar deras kultur in. Pojkarna verkar gilla fotboll och det är där vi ser de flesta invandrarna.
    Ser att ni har +2 grader. Vi har 32 och det regnar, ett riktigt skyfall. Lämpligt att sätta sig vid datorn ett tag.
    Kram Polargrevinnan

    SvaraRadera
  3. Alla ungdomsledare är guld värda. Här i min kommun finns faktiskt ganska många nysvenskar med i sportsammanhang, och det tycker jag är en fördel. Det kan kanske hjälpa till att barnen inte blir fullt lika fördomsfulla som många vuxna. Ha en fin helg

    SvaraRadera
  4. Så bra att det satsas på spelglädje. Förr eller senare kommer allvaret när det bara är vinst som räknas. I staden har kommunen satsat på aktiviteter i idrott för just invandrar barn. Det sker på eftermiddagarna och i samspel med kyrkan så tar man fram den utrustning som behövs. Så visst går det men som du säger så behövs det eldsjälar som ser till att det kommer igång
    Ha ett fint slut på veckan

    SvaraRadera
  5. Jag spelade också handboll i den åldern, det var det roligaste som fanns tyckte jag då. Och visst måste man beundra ledarna, speciellt de som har på länge, hur orkar dom? Aldrig lediga verkar det som.
    Intressant frågeställning om nysvenskarna, har faktiskt inte ens tänkt på att det är så. Å andra sidan är inte mina barnbarn så stora ännu så de har börjat träna nånting, så det är väl därför jag inte sett det.....

    SvaraRadera
  6. En sån glädje att ha möjlighet att få vara med!

    Nysvenskar - de flesta som kommer från afrikanska asiatiska eller arabvärlden har ingen tradition av hobby(fritidsaktiviteter) Har aldrig funnits i deras värld och t ex så är ju en hel del,(Somalier) t ex mammorna analfabeter.

    margareta

    SvaraRadera
  7. Så trevligt när man märker att lagandan och att få deltaga är viktigare än att vinna, man kan hoppas att barnen tar med sej det ut i livet. Sen var det intressant det där om nysvenskar, och man kan ju undra vad det beror på. När mina barn var små så var det mest segling och som du säger, inte en nysvensk. Ändå ingen dyr hobby för klubben de va med i tillhandahöll allt, från flytvästar, små jollar till mellanmål. Avgiften var blygsam, och alla funktionärer var ju frivilliga. Vi kanske är dåliga på att bjuda in...
    Kram kram

    SvaraRadera