torsdag 14 januari 2010

Grubbla

Utmaning nr 14 i Skrivpuff

Hugo satt med byggsatsen vid köksbordet. Han hade fått den i present av sin kompis Adrian när han fyllde år, men haft den undanstoppad nästan ett helt år. Han hade faktiskt glömt bort den tills för ett par dagar sedan, då han skulle flytta sina saker till sitt nya rum. Längst in i hyllan bland pussel och spel låg asken. Oöppnad till och med! Hur kunde han ha glömt den?

Nu äntligen skulle det bli bygga av. Ett flygplan skulle det bli. Ett propellerplan. Det skulle få hänga i en metrev från taket i hans rum när det var färdigt. Storkusinerna hade gjort så hade han sett. De hade flera plan hängande i taket i sina rum. Som på en film han sett där många plan flög tillsammans. Nära varandra. Det såg ut som en snöplog från marken. Så coolt!

Först skulle man sortera upp alla de olika delarna till modellbygget hade Hugo lärt sig. Sedan skulle man titta på ritningen och sätta ihop del för del. Han kunde inte läsa ännu, men det behövdes inte. Det gick hur bra som helst att bara se på bilderna.

Tidigare brukade mamma eller pappa vara med när han byggt och hjälpt till när han kört fast. Den här gången ville han klara bygget alldeles själv. Han var ju stor nu. Med alldeles eget rum!

De första delarna gick bra att foga ihop. Flygplanskroppen började ta form. Problemen började när han skulle sätta fast nospropellern. Det var svårt att se på bilden vilken sorts skruv han skulle använda - och det fanns många att välja på. Det var viktigt att det blev rätt, annars skulle inte propellern kunna snurra.

Hugo provade den ena skruven efter den andra. Ingen verkade passa. Han grubblade på om han skulle behöva ropa på hjälp. Ville ändå inte ge upp ännu. Det var viktigt för honom att kunna själv.

4 kommentarer:

  1. Så målande du beskriver den lilles iver att klara sig själv. Jag ser honom klart och tydligt

    SvaraRadera
  2. Som sagt, härligt berättat om lilla killens prövningar.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.